Facebooksjälvmord

Jag har ständigt varit trött på facebook. Ända sedan jag första gången loggade in och folk kastade snöbollar på varandra. Sen kom sommaren och alla min arbetskamrater fanns på fejjan. Det fanns inget annat sätt att hålla kontakt med dom på och det var roligt att se vad alla gjorde. Sen rullar det på och man får fler och fler “vänner” som man inte håller kontakt med på annat sätt. Facebook äger snart ens liv med sina proprietära system och email och andra bra fria system är snart öde eftersom alla PM’ar varandra på fejjan. Vi känner knappat varandras emailadresser eller telefonnummer men vet vad vi äter, vart vi är, vilka vi umgås med och alla andra detaljer om varandras liv.

Igår skrev Claes Elfsberg

snart iväg till Friends Arena. Skönt att några artister hör till samma åldersgrupp som man själv

För det får han 272 “likes” och ett trettiotal kommentarer. Där har vi facebook i ett nötskal tycker jag. Vackrast, tuffast hade samma position i grundskolan. Dom behövde aldrig säga eller något vettigt folk låg för deras fötter i alla fall (inget fel på Claes). Är det något jag inte vill ha tillbaks så är det grundskolan. Jag har inte saknat nått efter jag gick ut genom dörrarna där och känner mig definitivt som en person som utvecklats långt bort från den världen. Facebook är en klar kopia av hur relationer fungerade där och jag orkar bara inte med det. Då var man ju ett barn och fattade inte bättre. Vägrar att vara det nu.

Nu väntar jag bara på att få min data från Facebook sen skall jag stänga ner skiten och skaffa ett liv! Ta facebooksjälvmord om man så vill och leva i den riktiga världen istället.