Kan man äta en skål med glass klockan tio? “Ja det kan man” säger han/hon/det/gud högt och tydligt när jag nu ändå frågar. Första gången jag har haft nytta av en guddom faktiskt. Det lär inte hända igen. Har aldrig hänt tidigare.
Men gott var det. Smakade utmärkt. Trotts lågprisglass. Ingen “Tom och Jerry” glass här inte, Eller “Hertzhog…” någonting. Ja jag vet alltså inte vad någon av de där dyrare ens heter. Gjorda på riktig grädde. Eller veganska dyrbarheter. Så långt bort från dom befinner jag mig alltså. Men ni fattar nog. Lägger man sedan till de där som säljs i specialbutiker på fina gatan så… ja dom känner jag inte ens till att de existerar. Men man anar ju. Direktimporterad mango. Färska jordgubbar. Inbakade diamanter och smaragder. Sånt. Dyrt. Nedfryst personligen och med glädje av en specialutbildad glassmakare med diplom på väggen och ägare av en jättestor termometer.
Det värsta egentligen är att jag efter att ha ätit upp min skål med glass fortfarande är sugen på glass.
Skit också.
Frågan är om jag kan hålla mig till efter lunchen med att fylla på mer av varan i min (förut) lätta smidiga lekamen. Och skål.
Möjligen skall man avstå helt. Nöja mig med en påse Vics Blå. Har nämligen fått uppdrag att inhandla mjölk. I de där uppdragens givande ingår ett godkännande av ett inköp av en påse Vic’s Blå. En sådan suger jag i mig på en timme. Lätt. Så två hade inte varit ett problem. Två timmar. Men godkännandet gäller nu alltså bara en. Så en blir det. Det borde såklart inte ens bli den. Utan två liter mjölk bara. Men nu är det som det är med karaktären.
Skriver lite manualsidor. Alltså lider jag. Tråkigt. Därav detta blogginlägg. Helt onödigt såklart. Som alla före och efter. Men i ännu högre grad så eftersom det inte blir någon manual skriven heller så länge jag sitter här och bloggar.
Fy.
Usch.
Spank!
Måste nog fortsätta skriva manual. Har en värld att förändra. Något som självklart och säkert inte är helt lätt för en anti-influenser. Åtminstone inte utan list och gillrade fällor.
och glass…