…utifall… Alltså scout har jag aldrig varit. K däremot. Alltså vet hon vad “alltid redo” innebär. Dock icke jag. Avvaktar alltså. Men mullrar gör det ju. Har inte tid med strömavbrott. Nope. Icke. Hör ni det!
Categories
Redo…
2 replies on “Redo…”
Åska! Visst är det mysigt på något sätt. Men på senare år tycker jag det är mindre mysigt. Dels för många år sedan nu när åskan slog ner hos en granne hemma på gatan. Brandkåren fick släcka branden i taknocken som tack och lov blev väldigt liten. En annan grannes “larmdosa” på väggen ersattes med en svart ring av sot och i hemma hos oss stod en tydlig ljusbåge mellan två elradiatorer. Skadan hos oss blev som tur är bara ett modem. Jag hade några ethernet-över-elnätet dosor på den tiden som var i gång under åskan men som trots att det sprakade ut våra eluttag klarade sig bra.
Men så är det det här med seglingen. Jag älskar att befinna mig på havet. Sitter i båten nu, men nära land. Är det stora vågor på havet så får man styra därefter, blåser det mycket anpassar man segelytan det men om det åskar och man inte hinner undan så är det inte roligt att sitta mitt i mullret på ett öppen hav med en över 17 meter lång aluminiummast stagat av stålvajrar som petar rakt upp i molnen….
Brukar trösta mig med att trots att risken att träffas är ganska stor så går det i det flesta fall bra med bara elektronik som går sönder.
Angående ljusbågen mellan elementen så tog jag dit en elektriker efter det. Min tanke var att den enda anledningen till att ha ett överslag mellan elementen borde vara att det ena var sämre jordat än det andra. Han mätte och konstaterade att allt var bra och sade något i stil med att “vid ett åsknedslag är det så stora spänningar att knappt någon logik gäller”.
Har för övrigt också varit scout. Det handlade mest om att göra brasor … 😀
Ha det gött!
Kunde nästan gissa att du varit scout. Det där snälla i dig du vet och de välknutna slipsarna… 😉
Ja åska är fascinerande och mäktigt. Men har fått alldeles för mycket grejer förstöra sedan vi flyttade ut hit för att inte vara på min vakt numera. Men nu bor vi “mer centralt” än när vi flyttade hit. I det första huset sprakade det alltid i eluttagen vid åskväder. Svartsvedda dosor överallt. Mycket trasigt innan man lärde sig att koppla ur så fort ett muller hördes. ALLTID! I en tätort så blir det fler jordpunkter och energin sprids. Bor man i slutet på en ledning är det värre. Då finns det ingen annanstans för energin att ta vägen. Kostade på mycket pengar i det huset och kontoret där för att säkra upp telefoner och el så att man kunde jobba i alla fall skapligt när det åskade.
Får man en direktträff spelar såklart inget av det där någon roll. En kompis här uppe fick alla säkringar i proppskåpet ivägskickade in i väggen på motsatt sida. Allt fick göras om. Att säkra 100% är nästan omöjligt och dyrt. Undrar hur stora datacenter löser det där. Inte roligt om man får direktträff där.
Men mäktigt är det. Tycker om den där känslan av att känna mig liten inför allt det där man inte kan kontrollera. Men i en segelbåt rakt in i ett åskväder känns inget kul tycker jag. Fast ni är ju bra på att simma såklart hela familjen. 😉