Mot natt. Mörker. Fullmåne först på fredag. Varulven i oss de galna håller sig lugn tills dess. Sen får ni se upp. Vargar och varulvar vrålande, ylande på bergen, ja och intensivt jagande efter blod där i natten ner mot dalgångarna.
Utan snö inget blåljus. Men det prognostiseras också om snö på fredag så kanske under den natten. Blåljus mellan träden under vintern är kanske det mest magiska. Nej jag pratar inte om brandkår och polis med sina blå lampor påslagna. Det här handlar om månljus över världen. Bor man i en stad är det såklart så mycket ljusföroreningar att man inte utan stor möda kan uppleva det hela. Här ställer man sig och tittar i närmast fönster under en valfri av småtimmarna. Magnifikt.
Bra jobbardag här. Annat kan man inte betygsätta den som. Den rätta moden, den rätta musiken och lugn i världen runt om “min” kulle är vägen som fixar det där. Jag är en tacksam och enkel vandrare efter den.
K fyller år. Firandet är inte så stort eftersom det är ojämna siffror och hon har åldern inne för lugnare födelsedagar. Annat blir det nästa år. FEST!
Jag tror egentligen på det där med att festa när man kan. Man behöver de där guldlysande tillfällena i allt det grå. Men sen skyr jag ju allt det där själv. Tycker det är roligare att ge. Om jag kan. Antagligen är jag den tråkigaste människan på jorden. Men det må väl vara så då.
Förresten gillar jag staden lika mycket som landsbygden. Det är upp till den som väljer att bosätta sig där han/hon vill. Jag hatar båda grupperna som tjatar om att det ena är bättre än det andra. Men det är det inte såklart. Bara olika. Fördelar och nackdelar med båda. Man väljer själv sin plats på jorden.
Återstår av dagen här gör bara att hälsa på Hulken och mata honom lite. Sen läsa en stund och sova den trötte programmerarens sömn. I morse sov jag till halv sex utan att vakna en enda gång under natten. Sånt händer var tredje år här ungefär. Vaknade gjorde jag av att jag i drömmen gjorde en uppstigning från djupt vatten och hade helt slut på luft. Någon yta var inte i sikte hur än jag försökte simma uppåt. När det där första mycket motvilliga vattenandetaget skulle tas då vaknade jag. Ja och såklart tungandat också i det verkliga vakna livet. Det är väl därifrån drömmen kom. Men överlevde alltså. Ännu en dag. Tack, så himla mycket tack för det.