Lucia. Jag tänder det ständigt närvarande stearinljuset. Brygger te. Sjunger några tomtesånger. Det är som vilken måndagsmorgon som helst alltså här på kontoret.
Man får alltså ännu en dag, ännu en Luciamorgon och det är gott att leva. Jo jag känner tacksamhet för de där dagarna som ges mig. Har nog alltid gjort. Även under besvärliga tider. Livet är en gåva. Man finns, existerar, bara under en begränsad tid. Den tiden bör alltså uppskattas.
Men man gör som man vill såklart. Jag har inte tid att räcka ut pekpinnar som pekar ut hur andra skall leva sina liv. Alla har sina skor att gå i. Upplevelsen av att vara en levande varelse är olika.
Men härifrån en något upphuggen vecka att göra saker på. Men också en upphuggen vecka är en vecka. Så den tar vi tag i här och nu.