Stoppar in en virtuell snus och “spottar” en brun stråle genom tänderna över en virtuell stubbe. Här skall jobbas.
Nåja. Riktigt så börjar väl inte dagen. Men jag gissar att Östermalmskisarna och “de andra finns i centrum av Stockholm” kisarna ser en så. En som bor här ute. Helly Hansen och Gällivarehäng på det. Grov dialekt. Ingen framtid.
Det ytliga må till och med vara helt med sanningen överensstämmande om man tar en tur gnom en by som den jag bor i. Men det är just det. Yta. Det är det som finns inuti som är det intressanta. Ja och vi missförstår varandra varje gång vi här ute och dom där inne just på den punkten. Bländade som vi är av yta.
Fast inget jag kan göra något åt såklart.
Bilden ovan förresten är vad man får upp om man bildsöker på snus (snuff). Antagligen så snus ser ut utomlands. Jag tar den bilden eftersom den är fri.
Luciorna har gått ut genom dörren, släkt alla ljus och satt på sig vettiga kläder. I ett desperat försök försöker jag få en ljusstake att brinna, en elektrisk, men det tar sig liksom inte. Ja, jo, en lampa (antagligen flera) är slut alltså. “Brinna” tänker du. Men jag har eldningsförbund i min kamin här nere. Går inte att elda upp en enda av de förbannade ljusstakarna. Fast man vill. Fast “eldningsförbud”… nä det stämmer ju inte. Det handlar snarare om brist på “eldningstillstånd“. Men med det skall det ev. ordna sig också. I alla fall om jag lyckas få hit en murare innan den 1/6-2022, den frist Ljusdals Kommun nådigt gett mig i ärendet. Sen kan jag elda ljusstakar och annat hela dagen lång. Antagligen till sommaren. Timing.
Härligt!
Liksom.
Men en helt vanlig onsdag för över. Måste greja med bilen senare under dagen. En svart låda med slangar blev helt plötsligt synlig hängande under motorn. Ingen aning vad det var. Aldrig sett. Men det var tydligen något slags gasfilter för bränslet som är fyllt med aktivt kol. Måste sätta dit igen eftersom fästet rostat sönder. Sådant man ständigt sysslar med på gamla bilar. Kan lika gärna titta på mina tvåor samtidigt eftersom jag inte verkar kunna få professionell hjälp med dom. Det största problemet med det är mestadels snö och kyla och att det tar tid från annat. Ibland betalar man hellre vad det kostar för att få syssla med sådant man vill syssla med.
Väderstationen är insnöad och infrusen igen. Trycksensorn har gett upp den också. Jo har en inne också men den har jag aldrig kalibrerat. Lite som gamla bilar det där också. Ständigt något som måste fixas med.
Har kört mina moduler ute i garaget nu tillsammans med en Raspberry Pi i över ett år utan problem. Vi pratar alltså ouppvärmt och tämligen oskyddat. Det imponerar. Den där trycksensorn är det enda som har gett sig. Hittills. Ingen installationsmetod att rekommendera såklart.
NU skall jag knappa lite snabbt innan jag tar tag i det andra. Låt alltså dagen börja, ja fast den varit igång några timmar redan då såklart. Men bloggskrivande och annat underhåll räknas liksom inte. Det vet ju alla.