Brorsan skriver att man sett fem vargar i Nyby, bortåt Samuellsfallet, idag. Häftigt tycker jag. Att dom finns. Jag, J och N hämtade gran där borta en jul för några år sedan. Då gick två fullvuxna vargspår parallellt med varandra efter vägen. Känslan var magnifik. Nyfallen snö. Tystnade ute i ingenstans och de där färska spåren. Jodå vi hittade en gran också. Men såg inte en enda tomte. Varken stor eller liten.
Att vargar ylar mot fullmånen är tydligen bara hittepå. Dom kan yla lite när som helst. Ja och det skulle man ju vilja höra. Pricka av på bucketlistan.
Man kan tro att vi skulle bo för nära byn för att uppleva det där vilda. Men björn, lo, räv, grävlingar, älgar, rådjur och lite annat hör till vanligheterna här. Nåja inte lo. Sett en gång. Har haft spår efter nästan ända upp mot huset. Vill se igen. Men känslan är så självklar i det där att det är vår gemensamma skog här utanför fönstret. Inte fasiken går det att äga det där egentligen. Ändå startas krig över dylikt.
Egentligen är det lite roligt hur det ser ut i världen. Energi t.ex. är ju det vanligaste vi har. Energi är liksom det enda som finns.I alla fall om man väljer att se på materien och materiens interaktion på det sättet. Ändå är det så mycket pengar i det där. Så mycket pengar att vi gärna slår oss i bojor frivilligt. Ja sen betalar vi gärna för vatten också. Rätt mycket. Finns en hel del rent vatten i ett land som Sverige. Gratis blir pengakvarnar.
Förresten har man hur mycket energi som helst är ingenting materiellt ett problem egentligen. Värt att lägga på minnet. Eftersom det är just det vi har.
Men blanda inte in kärnkraftsdebatten i det där. För mycket olösta frågor där för att köra på. Skall man lagra saker i 100 000 år är det inte bara att mura in och glömma. Man har ett 100 000 årigt ansvar. Jävligt dyrt. Ja och sen händer saker under hundra tusen år. Massor. Men den senaste generationens små reaktorer kan använda det där som bränsle. Finemang. Slår två flugor i en smäll. I alla fall när vi nu satt oss i en situation när vi har högvis med det där materialet liggande.
Fast forskning är såklart vägen framåt. Lösningen finns där i materien. Helt klart så. Vi har bara börjat sniffa på det där. Men bygg för helvete inte en enda av den gamla generationens kärnkraftverk. För dyrt. För farligt. För mycket skit som de lämnar efter sig.
Dom där drönarna som setts över kärnkraftverken låter apropå kärnkraft, jäkligt scary. Lite ubåtsjakt i skärgården över det hela. “Drönarförsvar” ropar massorna. “Ja, ja, ja” ropar folket unisont.
Sen 1719 och Rysshärjningarna är fienden alltid ryssen. Hänger i ända in i dagens folksjäl. Står där och lurar. Samtidigt när själva ryssen samma rädsla för väst. Beter sig märkligt sett från vår position. Men kanske lättare att förstå om det är rädsla i grunden. Som Amerikaners vapeninnehav. Samma rädsla. Samma galenskap. Konfrontation är inte lösningen i något av fallen. Prata lugnt med varandra. Ofta. Som i ett äktenskap som vill överleva. Till slut så.