“Don’t try so hard” sjunger Queen och jag känner mig träffad varje gång. Jo jag är lite vidskeplig på det där viset. Set tecken överallt. Så veckan efter att farsan dog. “Ge mig ett tecken” liksom. Sa det högt i bilen på väg någonstans. Man sörjer och undrar över liv efter detta. Tycker det är ett slöseri om han är bara borta. Men upplever inget tecken. Stroppar in en bland-cd i CD-spelaren istället. Eagles med ABBA. Ja kan det bli tydligare än så “tänker man“. Ja jävlar liksom… Fast klarhet får man ju inte. Man tvekar… Lite vett i skallen har man ju ändå kvar. Ja tyvärr. Man skulle kunna skita i vett och sans också och bara tro. Men så funkar man ju nu inte. Det är något inbyggt.
Men “Don’t try so hard” skulle kunna vara tröstande om man kunde låta bli 08-00 med pause för lunch och Rapport och försöka och chilla lite istället. Jag har egentligen gjort mina timmar. Kunde ligga på soffan hela dagarna om jag vill. Ingen skulle kunna säga något om det. Ja eller i all fall ägna mig åt det som bara är roligt. Göra sådana där halvprojekt. Som vilken universitets/högskole-lekar-snubbe som helst. Lämna när det är dags att produktionsanpassa och allt sådan där. Hoppa på nästa akronym. Ja kanske till och med flabba vissa dar, ja köra bil med full gas genom byn till och med. Vara en tuffing. Men armen ut genom sidorutan. Barbröstad. Urk…
Fast provade det där när vi en gång skulle åka genom Rättvik och det var den där bilveckan där (Classic Car Week). K pratade inte med mig på en vecka efter det. Tyckte väl det där var pinsamt med raggartag i en röd Renault bland 50-tals mullrande fordon och stor publik.
Så flabba får väl den som flabba kan.
Men “Don’t try so hard” alltså. Skriva några låtar istället. En och annan novell. Börja röka igen. Sova till halv tolv och lägga sig vid tre fyra. Börja dan med en bärs. Inte försöka så mycket.
Ja kanske.
För inte skulle det innebära någon skillnad egentligen. Det är helt säkert. 100% Man kanske till och skulle bli en glad prick av det där. O-SUR.
Matar in räkningar. Finner en glädje i det. Att kunna betala allt i rätt tid. Få lite över. Mer än man förtjänar. Kommer aldrig att glömma hur det var att inte kunna göra det. Fan, har inte ens ätit brödkanter under januari ju. Inte ens varit nära. HURRA liksom.
Men skiter nog i det här för idag. Alltså lyssnar på Queen och försöker inte så jävla mycket. Skiter kanske till och med i att fylla pellets. Hulken kan få hungra. Ja katterna kan få vara utan mat dom med. Hungra var ordet. Bara sova. Fast stackars Hulken… Stackar katter. Inte kan man göra så. Näääääee… Men ge sig kan man. Ingen bryr sig om det. Eftersom ingen bryr sig om något annat.
Så
Slut för idag.
….
/Ake