Så är snart arbetsdelen av fredagen avslutad. Grön IKEA-soffa och avkoppling återstår för min del. Nog så. Sen helg på det. Vila.
Mer än så kräver man inte nu för tiden.
Bra så.
K är på 60-års fest. S.k mogen fest. Ungdomar undviker. Leder festandet med 100 mot noll här nu. Men inga problem med det såklart. Normalt skulle jag ha jobbat vidare men ikväll saknas suget. Får ta en titt på The perks of being a wallflower, en av de där favoritfilmerna man har på sin lista. Den slår an något speciellt inom mig den där filmen. Men risken för att titta sönder den är uppenbar. Vet inte hur många gånger jag har sett den vid det här laget. Otaliga äro de. Så troligen inte. Blir något Netflixtrams. Ser mycket trams.
Känner mig ändå nöjd med att bo i Los. Här känner jag egentligen ingen. Träffar ingen. Pratar inte med någon. Åtminstone inte vanligtvis. Ett besök på affären idag. Möttes inte av varesig en hälsning eller en nick trotts fredagsfull affär. Fullt så illa är det då inte varje gång man är ner dit. Lite artig konversation om väder, vid och minusgrader eller annat kan uppstå. Ett “ursäkta” när man tränger sig förbi någon. Eller “går före du” till någon som har lite varor.
Men gillar det där. Det här är ändå en självvald landsflykt och inget annat. Man får aldrig glömma det. Flabbandet får andra ta hand om.
Lillkatten plockar in sin femte näbbmus för dagen. Det skall plågas. Hon stolt såklart och utan känslor för en näbbmus, jag sitter här och lider och hör den där stackarn pipa för sitt liv. Tre av dom räddar jag och tar ut till kattens förtret. En lyfter jag ut som död. Hittills. För en som har svårt att hugga en julgran är det där inte så lätt såklart. Man älskar katten men inte dess handlingar. Jag antar det fanns dom som älskat en koncentrationskommendant på samma sätt. Rinner en annans handlingar över på den som bara älskar objektet som utför dom, men inte utför handlingarna själv? Handling: Att göra. Handling: Att motverka. Passiv eller aktiv. Moral är svårt. Så länge man inser att det är så klarar man sig rätt långt. Hindrar en åtminstone från att sätta sig på moralismens höga hästar och utropa sig som bäst.
Det hindrar iof inte massorna från att göra så ändå.
En fryst pizza står på menyn idag. Jodå, en sådan skall man väl klara av att bränna. För jag lyckas bränna det mesta. Har för bråttom eller glömmer bort. Är kanske inte så intresserad heller. Mat skall vara snabblagad. Helst inte av en själv heller. Ensam hade jag levt väldigt enkelt. Men inte klagat heller. Kanske får man whisky till det hela. Varför inte unna sig?
Men för att summera. En bra dag. Jag har fått rätt mycket gjort. Visserligen inte med full koncentration, men så är det oftast med fredagar generellt här. Det är också helt OK. I alla fall om andra dagar rullar på som de skall. Men oxdragarveckor också framöver. Det finns tid för koncentration . Det finns tid för vila. Ja kanske till och med lite tid för studiokalabalik. Gott liv i landsflykt helt enkelt.