Som en eftergift åt det “trötta” sätter jag på kaffe istället för te här på morgonen. Alla kaffebryggare har gett upp här nu så det är manuella metoder som gäller. Men det går ju det också. Men borde lämpligen inhandla en kaffebryggare till kontoret. Välja det stället för någon krets eller kretskort. Fast de vinner alltid de där grejerna. Kaffebryggare för inte saker framåt. Men borde bygga en. Såklart.
Fast jag skulle kunnat stanna i sängen. Det är bara vrångheten som tar mig upp ur den, får fram mat till katterna, får i mig frukost, får in mig i duschen och ner mig för trapporna. Allt sker automatiskt. Till och med sopandet av snö från bron i t-shirt trotts kylan. Känner den inte. Halvdvala.
Men snart får man somna på grön IKEA soffa. Hoppet står till helgen och prioriterad vila.
Hulken, han ropar högt nere från källaren. Oj så han ropar. Men innan kaffe tror jag inte jag mäktar med att fylla hans mage. Efter det har jag väl inget val. Strejkar han så får man frysa. Han vet att tycker att det är det enda som är värre än att vara trött som ett begagnat cykelställ. Makten finns hos världens Hulkar.
Kaffet då. Jo det smakar pulverkaffe och är ljummet redan från första klunken. Men koffeinet gör det det gör. Alltid något tänker man och dricker. Det finns alltså hopp. Kanske.