En riktigt noll – noll dag. Det blir inte så mycket. Fast löser ändå lite problem såklart. Debug av extern arm processor som jävlats några dagar får liv. Problemet med bildläsande/bildsparande fixat. Ja några andra saker också. Men borde ha städat idag. Inte gjort. Borde ha avverkat andra saker på jobb-att-göra-listan. Inget av det gjort.
Störningar i luften som får mig ur balans.
Förkylning uppe på det. Snörvlar och hostar. Som en idiot.
Fan liksom!
Resultat: noll – noll. Ingenting.
Fast nu finns ju några timmar. Man får försöka härifrån. Så att det blir 0.0002 eller något istället för noll. Lite bättre som det heter. Finns en dag imorgon också. Kanske. Helt säker kan man aldrig vara.
Måste byta till sommardäck i helgen. Är nog på tiden. Troligen ingen mer is och snö på den här sidan av oktober. Hoppas man. Första året här snöade det rejält på midsommarafton. Gröna löv och snötäckt mark är surialistiskt. Det är då man skulle ha dragit. Men gjorde inte det. Idiot! Varningar är varningar. Ju! Note to self: Hör upp! Lyssna! Se!
Annars är allt gott. Hoppas hitta en dag för studiopillande snart. Själen käner behov påtalar den då och då. “Hörrö du” säger den. “Det är dags“. Man hör. Fast gör, det gör man inte. Tänker senare. Alldeles för ofta. Dålig vana.
Fast nu knappa. En glädje i det också. Serru½!