Känslan av sommarmorgon är oslagbar. Jag vaknar vid halv sex. Ligger kvar för “ingen går väl upp vid halv sex om man inte måste” känslan är stark. Vid frukost måste jag fundera hårt på om det är april eller maj. Logiken fungerar inte så vädret ger ingen hint i valet. Men hamnar rätt mot slutet av uppäten macka. Maj. Sommarkänsla kanske, men inte sommar.
Men Hulken stänger jag av igår. Han har jobbat på övertid i år ändå den store gröne. Av med Huilken och upp med alla fönster och dörrar blir det. Strumporna åker av dom med. Men på senare på kvällen när fryslorten i mig är tillbaks. Allt har sin tid.
Rygg då? Bättre men inte bra. Den klagande versionen. Bondens arv inbygt i mig. Men egentligen finns väl inte längre något att gnälla över där. Lite ont här och där håller gamla gubbar mer alerta. Påminner en om att det finns andra som har det ondare. Alltså finns anledning att vara nöjd.
Flytet i knappandet håller i sig. Får till större delen av den demo jag jobbar med just nu. Hur kul som helst och är slutförnde av saker som jag velat göra länge. Sandkonst visserligen. Men alla kan ju inte ge sig hän åt Melodifestival och Bonde söker fru.
Idag skall jag, trotts rygg, med K’s hjälp, få iväg några ton till återvinningen. Mycket skit finns det. Som man inte behöver. Skickar iväg alltså. Återvinningsvecka här nämligen. Containrar finnes. Kommunservice när den är som bäst.
Lär mig att ett lass single går på tiotusen spänn. Sådant man inte visste.
Benny Andersson har däremot inte synts till ännu…