Jo, man skulle kunna andas ut hårt. Gör det. En sista suck. Innan man drar. SD som näst största parti säger en del om människorna i ett land. Rädda själviska stackare tänker man. Fast sorg är väl känslan. Såklart. Ja visst sorg. Den gamle vännen.
Turligt nog sitter jag djupt inne i kodande och lödande. Har inte riktigt tid med försnack, val och eftersnack och analys. Massor av ord. 98% utan syfte eller ens betydelse. Jag har lämnat min röst. Något lite betyder den väl ändå. Röd som den är. För att jag tror att solidariteten är lösningen Inte lägre skatter och själv är bäst och starkast.
Lyssnar på Per Gessle. Passar liksom den eländiga stämningen. Men funderar på lite Sex Pistols efter det. För att blåsa ut alla suckar ut i det fria så att man kan gå vidare och så att de klibbar fast på de själviska och räddas näsor.
Hur många tittar på Karl Bertils jul i det här landet utan att fatta ett endaste dugg av vad det handlar om kan man undra. Tage du hade säkert haft några bra ord att säga nu. Astrid med. Oj vad jag skulle ha velat höra era lindrande ord nu. Men det går såklart inte.
Man får koda lite. Löda lite. Fortsätta ge bort gratis som en motkraft mot girigheten.