Ni vet deckare. Det är ungefär som vanligt. Går att läsa. Inga problem med det. Är till och med underhållande. Blir lite irriterad på att huvudpersonen måste ligga med alla som har snopp så fort hon upptäcker att de har en, ja ofta innan. Ett försök att skrika “frigjord” som faller platt. Men OK det brukar alla killar också vilja i de deckare där de är stolta huvudpersoner. Ja de flesta målen har inte snoppar då såklart. Även om det väl händer idag också när det skall förnyas och hittas nya infallsvinklar. Båda levnadssätten känns aningen krystade i min värld men vad vet jag om sådant?
Den stora behållningen här är såklart Kramfors. Storstan är Sundsvall. Lagom. Man känner igen som som boende på kulle ute i ingenstans. Det puttrar på. Folk dör och folk dör nästan och räddas i sista sekund och hjältinnan är hjältinna som sig bör. Borde passa TV tänker man. Så där kommer de väl snart Toves böcker. Eller på Cmore när Beck beckat igen och blivit tjära.
Jodå klan rekommendera. Lättläst resa in i en annan värld där man kan glömma bort sig själv och världen för en stund. Fast så mycket funderingar lämnar inte en sådan här bok efter sig. Men det är väl inte meningen med dom heller. Kioskdeckare hette det väl förr.