Det är väl det man skulle vilja skriva nu här på bloggen. Men eftersom man inte har någon “ny platta” ute så kan man alltså inte. Ja det är som det är med den saken. Ingen, utom möjligen jag då, tycker det är synd ens.
Ute snöar det. Snöa skall det göra hela dan imorgon också. Lite drygt en decimeter till. Vi borde vara nära metern nu. Ovanligt tidigt på den nivån. Det är härifrån mitten av januari snödjup brukar byggas fram mot mars. Men också med det där är det som det är. Mer skall ner. Mer skall skottas. Råkar man halka av vägen finns det i alla fall snö som tar emot. Alltid något. Tänker man.
Förkylning tar ny fart idag. Varannadagssjuka. Något straff jag fått för nån illgärning utförd av släkting långt borta i historien gissar jag. Arvssynd ni vet. Som om det nu inte räckte med all skit man själv stått för. Hur många myror har man inte dödat under sina promenader i skogen. Ja och andra småkryp man skadat och dödat när man vandrar runt på en gräsmatta eller en strand. Men för de flesta räknas väl inte alla liv. Varför har jag svårt att förstå. Men det har väl något med att stå överst och vara skapelsens krona det där. Uppfattningen om den egna storheten som är början till imperiers fall.
Lyssnar på min vän Elton idag. Har inte hört av honom på flera veckor så jag får kanske ringa upp själv. Men det tar såklart emot. Jag är inget bra på det där att ringa upp och “störa” folk fast folk säger att dom inte alls blir störda. Så fort jag ringer har de i alla fall definitivt andra saker för sig. “Kan vi prata senare jag sitter på toaletten nu?” Så ringa upp? Nope!
Har faktiskt plockat in gitarren från kall studio. I förrgår. Men mer än så har det inte blivit. Har inte ens stämt den. Men tänkte att jag kanske skulle åtminstone ta mig an det. Elton skulle bli besviken om han visste. Men nu vet han inte. Blir inte besviken.
Hostar och snorar vidare för sakens skull…
Lite Elton får ni här. (Lyssnar ni noga så hör ni mig med)
Byebye!