Categories
Betraktelser & Berättelse

OKi

OK det är fredag. Inser såhär vid halv sex att jag inte kommer att hinna mer den här veckan. Får ta upp det här igen på söndag kväll när det är dags att äntra kontoret, stolen och den rostiga kodarrustningen igen.

Men ändå nöjd med veckan. Interface för konfigurering. Tar en jäkla/himla massa tid. Men måste ju finnas där ändå. Så det är bara att knappa på. Som vanligt. Men nära nu alltså. Någon dag till sen kan man ta tag i lite roligare grejer. Man kan dock vara säker på att man hamnar i en sådan här knappa-på-med-samma-sak-i-för-många-dagar situation snart igen. Det är det enkla som är det svåra. Det tråkiga jobbet som skiljer getter från får… eller är det män från pojkar. Nåja. Rätt lika.

Blir det klart ute så glöm inte att titta på kometen nu i morgon eller i övermorgon. Kolla mot Karlavagnen så syns den nog. Är det molnigt så är det bara att ha tålamod och vänta 50000 år tills nästa passage och hoppas på klart väder då. Grön.

Morgondagen tänker jag tillbringa på soffan. Åtminstone förmiddagen. Butterkaka. Bok och ett täcke. Det finns sannolikheter för att jag somnar ifrån alltsammans en stund. Men gör det med gott samvete. Har inte vett till annat serru.

Ikväll kanske en whisky. Plastflaska. Kanske lite väl billig säger eftertankens bistra klokhet. Spritig. För. Men jag är inte så jävla dyr och märkvärdig jag heller så den skvätt som är kvar skall nog gå i den med. Sen får man väl prova en annan sort nästa gång. Inte är det väl så jävla noga. Eller hur uppnäsor fast och nu alltså upprörda i singlemaltlandet.

Men man skall orka hälla upp. En hel fyra. Kanske gör man det. Kanske inte.

Men brasa kan vara bra att ha. Ved bör alltså tas med upp för alla trapporna. Det är lite av veckans utmaning. Men inte mycket går upp mot en skön och varm och mysigt sprakande brassa där i öppna spisen. Ja vi har två så vill man ha stereo så går det också bra. Jo spis också Så fyra eldar kan man ha igång om man räknar med Hulkens eviga frustande. Men eftersom jag inte har allt för stora krav nöjer jag mig med Hulken och den öppna spis som befinner sig närmast mig själv.

Sen finns det ju dom som inte eldar i öppna spisar för att det är så jäkla oekonomiskt. Japp och rätt, för det är det ju. Men människor som bara tittar på världen på det sättet är människor som det är väldigt synd om. De må ha mest pengar på banken men minst möjliga liv kvar varje puttrande dag. Njut lite istället. Lagom. Vänner. Dagarna man inte kan det kommer ändå. Man behöver inte provocera fram dem. Icke alls.

Men alla gör såklart som dom vill.

Hur skulle det annars se ut.

Dras fortfarande med evighetsförkylning. Min metod just nu är att ömsom ignorera den och ömsom skratta åt den. Det hjälper inte mycket. Men något skall man ju göra ändå. Det kanske bara är så här det är at vara i en gubbe i min ålder. Man kanske vänjer sig.

Eller inte.

Gitarren står fortfarande bredvid mig här på kontoret. Även om det alltid är något så har den inte ens blivit stämd. För gitarrer gäller nämligen det detta bistra faktum att de vill bli stämda. Vi människor är ju i allmänhet inte så förtjusta i det. Men en dag hörsammar jag. Sätter mig och klinkar lite.

Eller inte.

Helgen skall bli riktigt kall. Men jag räknar kallt med Hulken. Pratar man snällt med honom så brukar han kunna pusta och frusta på så att även den kallaste dag knappast märks inomhus. Det kostar såklart en del. Vansinnigt mycket rent utav. Men det finns ingenting man kan göra åt det. Elanvändarna får såklart sitt stöd. De belånade också. Man skall väl egentligen göra som massorna gör. Gå den säkra vägen. Massorna kan liksom inte fall. Får inte falla. Men å andra sidan fria är dom inte. Det bara ser ut så. Ja och de tror det rent utav på det själva.

Men återstår gör alltså att önska en trevlig helg. Ni är fortfarande rätt många som läser bloggen. Har ni testa Facebook? Det skall visst vara bra har jag hört. Låt för tusan Meta tjäna några kronor. Stackarna.

Hur blev det nu med den där önskan. Ramlade per automatik in på lite gubbgnäll. Som om det skulle förvåna någon endaste enda. Eller “endaste ända“. “Gu’ vad kul” Eller hur?

Ha nu en underbar helg! Lev! Livet varar inte för evigt. Har vi otur är det här vår sista helg. Inte vill vi väl att den skall vara vanligt sjaskig och trist medioker. Nope. Icke! Mer disko…

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.