Minus femton när man kliver upp och tretton nu. Kung Bores regering bestämmer temperaturen. På kullen fryser vi. Nåja, inte så mycket, men lagom. Lagom i alla fall om man håller sig inne. Bara K måste ge sig ut.
Fast kontoret är inte direkt behagligt. Min vän värmefläkten får burra på lite bakom min rygg. Elavtal gör det möjligt att köra den. Inga dåliga samveten för att jag inskränker exporten från Europas störta nettoelexportör.
Pelletsleverans på morgonen. Som skall bäras in. Brukar hjälpa till att hålla värmen både under inbärandet och efteråt. Tre veckor om man har tur. Sen dags igen. “Vår och sommar kom och rädda oss” mumlar man muntert. Ja och gör det troligen helt utan hopp om framgång.
Men måndag är det. Den bästa morgonen och dan i veckan. En hel obruten vecka framöver. Man tror man skall hinna saker. I alla fall under den här dan. Och börjar väl greja också för att göra just det. Fredagar är en dag av facitläsande. När man inser att en vecka är väldigt kort. Att veckor blir ännu kortare med åren. Det går inte så snabbt längre som gubbe. Ingenting. Och då skall man betänka att man inte tyckte man han så mycket innan man blev gubbe per definition heller.
Pryder inlägget med en bild på gammelbilen. Nope, en sådan här dag hade den inte orkat starta utan hjälp. Den “nya” är mer villig på det viset. Hostar igång och låter mycket som alla kalla dieselbilar. Lugnar sig efterhand som temperaturen stiger. Gott att ha. Värt att spara till.
Varje vinter tänker jag att jag skall hinna en massa sker. Planer. Sen när kylan verkligen kommer så förlamar den mig. Det blir inte så mycket gjort. De där trädgårdsmöblerna som farsan gjort skulle t.e.x få nya brädor. Typisk vintersyssla. Men dom har väl legat på den där att-göra-under-vintern listan i femton år eller mer nu utan att bli åtgärdade. Det är som om krafterna bara räcker till att överleva under vinterhalvåret. Under den andra halvan händer det lite lite mer tack och lov. Ja, i alla fall klipper man gräsmattan då och då…
Nu skall jag leta mig en skorpa och sen får vi se…