Idag för 42 år sedan träffades jag och Karin i en korridor i Uppsala. Det är en jävla massa liv det. Hur hon har stått ut med mig alla år är såklart ett helt oförklarligt mysterium. Men är såklart mycket glad för det. Hur skulle livet te sig annars?
Så en verkligt speciell dag idag såklart. Vi gifte oss dan för julafton i tingsrätten i Ljusdal, pussade varandra, gick och julhandlade på Coop och åkte hem. Den dagen betyder inte så mycket. Det var bara juridiskt och praktiskt. Fast den här dagen är mer speciell. Har alltid varit.
Ibland kan jag tycka att man skulle ha slagit på stort med bröllop och fest. Livet består av så mycket vardag att man skall ta alla chanser till att festa. Men så blev det nu inte. Min generation firar för tusan ingenting. De är de där före oss som skrek att det är borgerligt allt det där som rår för det. Dumt. Fest är bara glädje. Nope, har inte ens bevistat någon annans bröllop. Tråkigt.
Men en speciell dag idag alltså.