Gårdagen. Fantastisk. Jag river upp och bygger upp. En påse med Dumlekolor är själva bränslet. Ja lite (väldigt lite) restchips från helgen också. Sådana där dagar när det flyter och man aldrig vill sluta så behövs all energi man kan hitta. Jag älskar det där.
Som rökare räckte det med cigaretterna. På senare tid framför datorn. Cigg efter cigg, alldeles för många, men före det i någon rökruta. Att gå dit och tillbaks till arbetsplatsen utan att släppa projektet. Ofta hittade man lösningarna där. Men sexton sjutton timmars koncentrerat arbete var aldrig några problem.
Som igår också alltså. Fast tack vare Dumlekolor istället för cigaretter. Oklart vilket som är bäst/sämst för hälsan. Men där i det där blir den underordnad. Det är galenskapens landskap det där.
Nu idag då så försöker jag hitta in i det där igen. Funderar på semlor som bensin. Kan det vara något?
Jodå på något sätt så skall jag ta mig in i det hela.
Utanför fönstret en förlamande sol. Jag drar ner persienner såklart. Men kan inte undgå att se att den lyser och känner att den vill ta sig in genom glipor i gamla skolpersienner. Söderfönster är ett problem ibland. Fotonbombardemang har fri väg in. Men varmt blir det. Lokalerna fungerar som ett växthus. Gubben gillar åtminstone det. Värmen.
Tittar man på väderprognoserna ser allt bra ut framgent. Goda temperaturer. Fast snöande. Inget gott utan jävelskap. Inga problem säger jag. Den snö som faller nu är katalysator för snösmältning av gammel snö. Så come on bara…
Nu skall jag skjutsa K till jobbet…