Shuggie Bain av Douglas Stuart
Hur JÄVLA eländigt kan det bli? Ja tydligen hur jävligt som helst. I den här boken gottar man sig i jävlighetens leverne. “Men herregud ge er iväg, ändra något, bryt mönstret av socialkontorets bojor i form av bidragskuponger” vill man skrika. Men man fortsätter såklart bara i elände, elände, elände i all evinnerlig tid. Man blir tött så trött på all uppgivenhet och all jävla missär som i mångt är självpåtagen som en offerskjorta.
Men…
Boken är bra skriven. Man läser. Vill veta hur det slutar. Och kanske slutar det…
ja för att veta hur så måste man ju såklart läsa den själv.