K skall till Sandviken. Jag till Hudiksvall. Möten. Samma tid. Men eftersom K inte har körkort är valet lätt. Jag tar mitt möte över Zoom sittande i bilen utanför Valbo köpcentrum.
Ja och det går ju det också. IoT från högskolan i Sundsvall. Hundra pers jobbar med det där (IoT) på högskolan. Oj! En snösensor röner intresse eftersom den förutom snödjup skall kunna mäta densitet. Hmmmm… tänker man på den. Annars mest yta. Där med. Men kanske är jag skadad. Troligen rent av. Gäspar mig igenom det mesta. Synd. En timme går det dock att stå ut med även det enkla som förstoras 200x och toppar med batteridrift.
Allt klaras av.
Vi gör Gävle också. Äter Indiskt. Njuter av Bönan och sniffar på havet som sig bör. Åker gammelvägen upp till Söderhamn. Mest skog. Ett bruk här och där. Gles skog. Nyutslagna björkar. Nergånget hela vägen upp till Söderhamn där det tar sig lite.
Vi köper kaffe på mack i Söderhamn. Orkar inte med riktig fika nere på stan fast det var planen. Den Indiska maten tar fortfarande plats. Kaffet visar sig vara mest vatten. Häller ut ock åker till Bollnäs. Fyfan för tunt kaffe!!! Handlar. Träffar gammal kamrat. Roligt. Åker hem. På vägen hemåt syns inga utslagna björkar. Snö i norrsluttningar istället. Kalhyggen som ogenerat breder ut sig över bergen som en Mammonsk hyllning.
Nu sitter man här. Trött är bara förnamnet. Men skall försöka jobba lite. Jo. I alla fall tömma mailpapperskorgen. Eftersatt inkorg under en dag kan vara en mardröm. Halv sådan idag. Halvmara. Håller mig sysselsatt en stund. Jodå.
Fast man borde såklart lagt sig. Men vet hur det är. Då vaknar man fem över tolv och är pigg sm en lärka men med huvudet fullt av konventionellt tänkande klarar man inte av att gå ner och jobba då. Ligger där och rullar fram och åter som en bebis. Somna i bästa fall vid fyra eller fem. Tröttheten håller i sig en dag till.
Så nope. Hålla sig vaken tills sovklockan ljuder gäller. “Var tapper” säger man åt sig själv. “Livet är en kamp” ekar det i lokalerna. Sen stråkar och bombastisk musik. När klockan närmat sig elvatiden och man klarat av vakan. Jodå, så går det till på det här kontoret. Säkert.
K blir förresten legitimerad bildlärare idag. En del utvecklas hela livet. Ocoola gubbar utvecklas sällan. Men bra jobbat liksom. Grattis. Hon kunde ha gått hur långt som helst om hon inte satsat på mig. Eller hur?
Men jag har alltså fått beskåda människor och mänsklighet idag. De som läst den här bloggen tidigare vet att jag gillar det. Att jag rent av arbetar upp en abstinens om jag inte får beblanda mig med mänskligheten då och då och beskåda dess rörelser och beteenden. Japp, idag var det hög tid. Har sett fler män i kortbyxor än vad som är rimligt en dag i maj. Det kan jag lugnt konstatera. Men en längtan finns i det där såklart. Människor som ger sig hän åt sin innersta längtan kan man såklart inte låta bli att sympatisera med. Så det gör man. Också om det bara handlar om ett par kortbyxor. “JAG GILLAR SOMMAR” skriker liksom alla de där snubbarna. Ja och vem håller INTE med.
Men är man nöjd då? Med dagen? Jodå. Grönbetesdagar i valfri stad lugnar och stillar längtan. Nu klarar jag nog några dagar till här ute i ingenstans där gatorna är tomma efter åtta.
Kanske…