Färila, apotek, stängt, så istället, Ljusdal, Apotek. Får se studentfirande. På köpet. Skönheten i det. Människan i sin prime. Ungdomarna där i vita dyra mössor. Allt är möjligt därifrån. Om man tar för sig. Vill.
Men för en gamling blir det Coop och hem igen. Det finns fortfarande jobb att utföra. Anastacia hjälper mig. Festen är långt borta.
Senaste dagarna är uppgiften att ändra lite på kod. En minut tar det högst inklusive att testa lokalt. Skicka upp grejerna till en server i USA. Testa där. Tar en kvart till tjugo minuter att köra. Fel igen. Ändra lokalt. En minut. Skicka upp… På tredje dagen nu. Fungerar lokalt på Linux och Windows men inte på den där servern i molnet. Helt blind så får testa och sätta på mig en dåres envisa kostym. Fast det är väl ändå som dåre jag kommer till min rätt.
Sommaren är ändå här nu. HURRA. HURRA. HURRA. Ned med persiennerna, upp med fönstren och fortsätt stirra in i skärmarna som vanligt… Hmmm….
Fast det är gott att leva.
Eller hur?
Skickar en order. En liten en. Men en order. Hämtar paket. Batteri till robotdammsugare. En chansning. Kanske är den slut den där smartingen. Men har varit lämplig att köra här på kontoret för att plocka upp det värsta utan att jag behöver kröka rygg. Fast slut här innebär en hel del. Försöker såklart laga hela vägen tills det inte alls går först. Gör inte alla det.
Min kompis popstjärnan har lämnat den egenskrivna musiken och gett sig in på vägen att låta (nästan) lika bra som en bandspelare. Fast han kallar det såklart personliga covertolkningar. Jag hummar. Spottar. Mumlar “sälja sin själ” till mammon och ropa in lättvindliga hejarop från entusiastisk publik som känner igen sig. Ja “genvägstagare” lägger jag till också. Fast varför skall inte han få om alla andra får. Ja och i den åldern. Men han har tagit upp målning också så troligen kan han få förlåtelse för det där snedsprånget. I alla fall om jag får köpa en tidig tavla innan dom börjar kostar för många pengar. Ähhh skit i det högtravande förresten. Slänger in ett HEJA istället. Det skall vara roligt att leva.
Men fredag. Helg. Köpa blommor. Plantera blommor. En härlighet det med. Upprepas årligen. Pengar jag (vi) gärna ger ut. Belöningen fö rlång väntan och huttrande, skakande, tänders skallrande. Nu härifrån ser det bättre ut. Fan, prognos säger trettio grader nästa vecka. Läge att klaga. Gnälla. Eller köpa fläkt. Ja eller accepter och dricka en pilsner.
Fast prognoser är prognoser och verklighet är veklighet. Just nu sitter jag i alla fall här och fryser.
Skitsamma. Grattis, Hurra och jamåhenleva. Utifall. Kastar man ur sig. För säkerhets skull. Oj!