Categories
Betraktelser & Berättelse

Blått

branches of leafless tree in river
Photo by Julia Volk on Pexels.com

Lyssnar på “Nåt som verkligen är bra” mer han den där ni vet och blir blå i sinnet. Det bådar alltså gott för dagen. Hittar man några till låtar i moll så skall det nog bli kod producerad här idag också.

Annars har det uppstått en stor längtan efter timmar i studion och tamefan om det inte skall bli lite tid där när “semester” står stämplat på dörren här på huset och regn öser ner utanför stora skollokalfönster.

Jag har inget att klaga på idag. Det är förskräckligt. Ni fattar väl. En gubbe som inte kan få ägna sig åt att klaga över sakernas tillstånd. Den enda sanna glädjen i min ålder.

Fast jo, jag ser jävligt dåligt. Ljuskänslig som en uggla. Men står i den där vårdkön då. Det kanske ordnar sig en dag. Så kan väl egentligen inte klaga på det där heller. Bara konstatera hur det är. Fast ganska jobbigt är det faktiskt. Läs en kamp.

Men nu får jag verkligen inte slösa den här blå känslan på att överösa er med ord till ingen eller minimal nytta. “Programmering pågår” skylten åker snart upp. Men kanske skall man unna sig en skorpa innan dess.

Njut av dagen kamrater. Imorgon vänder det.

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.