Categories
Swedish

På scen igen

Gräsklippare. Jag efter. Lurar. Hög musik. Jodå. Det är upp på scen igen. Publikhavet där ute. Gången blir en annan. Man sträcker på sig. Alla som stått på en scen känner igen sig i känslan. Blickar som känns. WOW liksom. Även utan applåder.

Men att den där känslan kommer när man går efter en gräsklippare är ju både förvånande och lite konstigt. Dessutom är det minsann definitivt tur att ingen ser en när man går där och tror att man är någon annanstans. Det är nämligen mycket nära att jag ställer mig där och drar ett luftgitarrsolo under vissa partier av den avlyssnade musiken.

Fast det där går över. Jag har stått framför för många scener de senaste fyrtio åren och tänkt att det där skulle vara jag. Gärna med kamrater. Tittat åt mer åt andra hållet. Bort från scenen. På publiken. Känt in. Blivit lite avis och återskapat en längtan från förr.

Fast val gör man. Lika bra är nu allt det. Att sälja gitarrer och förstärkare och köpa en TV är också en väg. Alternativet var väl att gå kvar på fabriken och jaga en dröm som aldrig blir sann. Eller möjligen ta sig ann musiklärarsysslan som det närmaste man kan komma i att leva av musiken. Sen pela covers på helgerna för att tillfredsställa den där scenlängtan och behovet av applåderad självhävdelse.

Nope jag valde nog rätt.

Jag har aldrig varit så mycket för covers. Jodå, jag har varit där också. Spelat min del av sådant. Och japp folk gillar och lever med och ovationerna uteblir aldrig när man känner igen låtarna. Men för mig blir det som om man var målare och kopierade de stora artisternas tavlor istället för att hitta en egen bok. Ja som att skriva fortsättningar på böcker där den ursprungliga författaren inte finns mer. Lite konstigt sådär. En genväg för att man inte orkar. Jag skulle kunnat skriva “inte har talang” här men så är det konstigt nog sällan. Coverartister är många gånger otroligt bra musiker. Men ändå alltså. Genvägstagare. Bli-lika-bra-som-en-bandspelare-typer.

Dom covergubbar jag känner är såklart undantagna…. :-/

Så länge publiken vill ha är väl också en devis att leva efter.

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.