Funderar skarpt på att borra upp några hål idag också. Värdet av hål är klart underskattat. Möjligen då undantaget sexbranchen som har en tydlig fixering vid dem.
Med hål följer kablar. Sladdriga saker. Som alltså skall in i hålen. Viagra och liknade hjälpmedel är inte tillämpbara här. Möjligen skulle kokain gör susen. Det hävdar mer än en popstjärna. Men har inget. Har tamefan aldrig haft på lager. Hur var det nu egentligen med den där drömmen om att bli popstjärna? Nåja, har en klunk whisky kvar. Max en klunk alltså. Kanske hjälper det? Gör det?
Men kabeltattare idag med alltså. Lite tvätteriarbetare också. Men mest kabeltattare då. Slänger mig mellan rollerna här som en annan Tarzan i lianer och djungel. Med min kroppskonstitution så skulle den filmade varianten där bli en supersucce. Eller troligare inte.
Ute sol. Känns ovant. Det här med soliga dagar detta år. Man har inte sett så många. Men idag alltså. Man borde sålunda avsluta allt innearbete och kasta sig ut i denna sol. Låta den producera D-vitamin i mängd i ens huds vitaminfabriker. Sända upp hjärnan i endorfinernas ljuvliga himmel. Ja gratis kokain. Och här har man ju varit förr då såklart. Endorfinjunkies är vi allesammans.
Får precis ett erbjudande på mailen om att resa till Barcelona. Men vem behöver åka dit nu när solen lyser där ute. Inte jag. Så “nej tack“. Igår hade det blivit “Ja” och “OHHH JA!“. Men idag är en annan dag. Liksom.
Nightwish är det som rullar här på morgonen. Musik som tvättar bort den där dimman som täcker morgontrötterögonen. Dimma förresten. Vårdgaranti löper ut för min ögonremiss på fredag. Väntar otåligt på antingen laser eller domen som avslutar allt. Jag är nämligen sådan av naturen att jag föredrar till och med synnerligt dåliga nyheter före ovisshet. När jag inte vet förbereder jag mig alltid för det värsta scenariot.
Jag är en dålig människa.
Nåja… Fast ganska glad. Ibland.
Mina hål och kablar väntar otåligt på mig, ?in steg och min borr.