Jodå. Förkyld igen. Det hjälper inte ens att man utropar “nu får det väl för fan räcka“. Förkylning är det. Ont i i lungorna. Snor. Hosta. Antagligen något slags straff förstår man. Möjligen är det arvssynden som slår till. Någon avlägsen släkting som ställt till det och nu får man sota för det. Fast å andra sidan har man väl saker på sitt eget samvete också. Har inte alla? Jo och ja och visst gäller i alla fall för mig. Så straffet behöver faktiskt inte komma långväga – i generationsled räknat – ifrån.
Kallt är det också. Pressar med alla de elektriska element jag har här på kontoret. Vattenfall applåderar. Fryser ändå. Men helvete heller att Hulken skall igång innan Oktober. Så illa har det aldrig varit hittills Så illa tänker det inte bli i år heller. Nope och ICKE!
Men första skrapa rutor på bilen morgonen är avklarad här på kullen. Men jag skiter i att skrapa rutorna. Stannar inne. Men bilskraprrutsdag är det ändå såklart. En jävla skitdag helt enkelt. Ja och värre dagar kommer. Snödriver och nordanvind. Bara skoter och skidåkare med för många förfrusna synapser gillar.
Äldste sonen hälsar på i helgen. Bara sådär. Det händer inte så ofta nu för tiden. Men roligt såklart. Men han har sitt liv. Uppsala. Åker iväg igen och lämnar bara minnena efter sig.
Fast månad idag. Det har inte blivit sådär mycket som jag hoppats. Har est snorat och fixat en enhet som gett upp. Skitgöra under en skitdag. Bara bajs liksom. URK!
Till råga på allt så ser jag sämre än någonsin idag. Skit det också. Men har nu fått en tid so ögonläkare om en månad. Så kan jag hålla mig vid liv så länge så finns det faktiskt hopp. Fast fan trott’.
Skit också!
Liksom.