Categories
Betraktelser & Berättelse

Tom

white metal cart inside room
Photo by Rene Asmussen on Pexels.com

Jodå, det är helt OK vettu. Fast inga priser idag heller. Eller utmärkelser. Fast å andra sidan finns inga priser på mitt huvud heller. Vad jag vet. Inte finns här heller talkörer med skrikande motståndare strax utanför tomten. Det liksom tuffar på ändå. Lite Status Quo på kullen. Jo jag hör lite.

Jag har nyss stoppat i mig lite rester där uppe. Vi äter upp våra rester här i huset. Har väl alltid gjort. Kastar mycket lite. Och kastas det så går det i komposten för växthusplantor att växa i om ett år eller två. En olaglig kompost f.ö. Kommunala byråkrater har bestämt att det numera skall vara varmkomposter. De kalla – som dom då – sålde till oss duger inte längre. Det spelar ingen roll att naturen sysslat med kall kompostering i miljarder år. Kommunbyråkraterna vet bäst.

Just nu puttrar kaffet igenom bryggaren. Det låter ganska behagligt kan man tycka. Doftar gott också Lillkatten har lagt sig i en skrivbordslåda i en gammal Edsbyskrivbordshurts som jag har stående på ett bord. En trygg plats såklart. Kattkurr med tillhörande katt är trevligt sällskap för ocool gubbe.

Fast igår tankade jag alltså människor då, välbehövligt eftersom just den tanken var helt tom. Det är den alltså inte längre. Epitetet eremit håller inte riktigt längre då i mitt fall. Nope.

Sover hela natten. Från strax efter tolv till sex. Det är sådan gånger man blir orolig. Det där händer nämligen inte allt för ofta. Så “utvilad” kan man lägga till dagens epitet på sig själv.

Det där Linux då” säger en man till mig igår. “Hur gick det med det?“. Ja och jag försöker berätta att “det där Linux” sitter i nästan varenda maskin han använder. Fast han bar en sådan där topp brass så antagligen är hela hans värld mac-baserad. Och då är det ju Steve Job som programmerat och tänkt och … ja ja vet inte vad. Att det sitter open source grejer i botten och toppen och på sidorna där också det vill han inte veta. Så jag berättar inte det. Det är liksom ingen ide.

Jag har inga höga tankar om intelligensen hos mac-användare. Nämligen. Det måste vara något som fattas i huvudet där. Men den här mannen var nu hur trevlig som helst så han kan vara användare av andra familjers OS och därmed inte behäftad med det där speciella mac-lytet. Jodå sjukdomen har spridit sig till Ttttttttesla också. Ja och handväskor, klockor och skor där sjukdomen grasserat i årtionden.

URK är det enda man kan säga om det där. Möjligen DUBBEL-URK. Religionernas dumskallesamlingar av otänkande fanatiker.

Fast frihet. Får man lägga 250 tusen på en ful handväska borde man väl få köpa en telefon för femton. Va!?

Jodå.

Programmerar vidare jag.

Fast…

Kaffe först. I en gratis reklamkopp. Fast vissa måste ha en för femtusen spänn. Är inte avundsjuk på dumheten. Kommer aldrig att bli.

Nej då!

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.