Täby. Back in the days. 1985, Två 360kb diskenheter, 10 mb hårddisk som åt ett stort jävla hål i plånboken.. En orange (Ericssons PC) och en grön skärm (IBM kopia med turbo knapp). En till varje PC.
Dom svartvita bilderna är från 1987. Då är nog hårddisken på 20 meg eller så.
Innan jag köpte disken så fick man ha det program man jobbade med i A driven och sen byta diskar i B drivern efter vad man jobbade med. En disk för editor. En disk för kompilator. En disk för länkare. Så där satt man och bytte diskar.
Värre var det på jobbet. När dom här bilderna togs jobbade jag med Sveriges första smarta modem där. Vi hade redan släppt det minsta. All programmering i assembler såklart.
Koda.
Vandra iväg tjugo meter till epromprogrammeraren.
Sätta i kretsen.
Går tillbaks och strata programmeringen.
Vänta tio minuter.
Gå och hämta kretsen.
Sätt den i testenheten.
Kolla om det man kodat fungerar.
Upprepa.
Viktigt att plocka i kretsar i UV-raderaren innan lunch så man slapp vänta på den eftersom det tog en timme och mer. Man funderade mer innan man testade då. Mer test and trial idag.
Det där att byta disketter när man kom hem kändes som en enkel operation i jämförelse med jobbtrixandet. Hårddisken var såklart ett underverk när man fick den. 10 meg var en oändlighet. Bara några år senare var vi fem personer som delade på 250 meg. En oändlighet det också. Nu sitter man med flera terra. En oändlighet,,,
