Beser Ljusdal, Järvsö, Bollnäs idag. Och det utan att känna mig instängd i en grå låda där fönstren inte putsats på flera år. Det är nästan otäckt så bra jag ser. Det gränsar till kristallsyn. Men glädje såklart. Har till och med slagit av alla handikapphjälpmedel i Gnome. Man är liksom med igen.
Sen försöker jag jobba. Men det blir mest bokföring och annat efter resandet. Ser tyvärr också hur dammigt jag har det på kontoret. Det är inte bara fördelar med att få synen tillbaka. Sanningen är också dessutom att jag tycks ha åldrats minst tio år när jag tittar mig själv i spegeln. Det är inte bara fördelar med att se världen. Katarakt fungerar tydligen också som skönhetsfilter. Tycker fler har blivit fulare också nämligen. Man får försöka hålla inne med de spontana omdömena.
Hämtar potatis i Järvsö. Trettio kilo borde man väl klara sig på ett tag. Ekologiskt och närodlat är liksom grejen ändå.
Bollnäs bjuder på kaffe, låda och lim och en påse blandat från ICA. Det positiva jag lyckades åstadkomma för miljön genom att köpa ekologiskt och närodlat i Järvsö kastar jag bort på den resan. Troligen. Det går liksom åt helvete hur man än gör.
Fortfarande euforisk av att se alltså. Men vem delar man den lyckan med som ensamarbetande på eget kontor. Katter och fru är redan trötta på mina glädjeuttryck och lyckliga utrop över att jag kan läsa texten på matförpackningar och tandkrämstuber och också kan läsa texten i självaste tidningen faktiskt. Ja till och med boken kan läsas utan läsglasögon modell starkare. Det är liksom ingen hejd. Men som sagt. Min glädje. Man får försöka hålla igen. Andra skiter väl i det.
Imorgon skall jag köra igång Hulken. Det är alltså officiellt vinter nu.