Tänka sig. Mitten av november. Ja jäklar. Tiden går.
Själv har jag färdats på vägarna. Till Ljusdal – Delsbo – Ljusdal – Delsbo – Hudiksvall – Ljusdal. Ja och sen tillbaks till Los. Ett sätt att fördriva tid. Ja hämtat en begagnad storbildsprojektor också i Ljusdal. Vet inte vad jag skall ha den till dock. Men K har visst visa planer. Innan Du blir avis så kanske jag skall berätta att upplösningen är av gammalt snitt. Duger knappast till filmvisning längre.
Nu sitter jag alltså här igen. Redo. Ja i alla fall efter att kaffet runnit igenom filtret, hällts i en kopp, som hällts genom min strupe för vidare transport av upppiggande ämnen och andra gifter (fyrtiotre stycken har jag för mig) ut i kroppen. Gott gör det hur som helst.
Var in till tandläkaren också. Tänkte beställa tid. Ja och det gick väl för sig. Om tre år… Det är som det är. Kanske har man tänder kvar då med. Fattigmansmunnar är väl ett nyord det med. Eller borde bli.
Hulken har jag varit ner och piskat lite på innan jag äntrade kontoret. Tycker det kändes kallt och termometern faller hastigt. Skall vi klara -15, -20 får han allt lägga manken till lite den store gröne. Ja och han lovade det efter några rapp med läderpiskan.
Fast jag försöker såklart bara låta som en hårding. Lyckas inget vidare med det. Aldrig någonsin. Såklart förde vi en diskussion Hulken och jag. Han lovade att värma mer om pelletstillförseln – hans lön – ökade. Något jag såklart gick med på. I alla fall under den rådande köldknäppen.
Så härifrån jobba. Både för Hulken och mig. Ja K och katten jobba med sitt dom med. Katten ligger i sin låda. Drömmer väl om gröna ängar. K gör förhoppningsvis bibliotekssaker.
Melankoli finnes. Bådar gott för eftermiddag och kväll.