Läser just nu en bok som kanske är den bästa jag nÃ¥gonsin läst (Karin pÃ¥stÃ¥r att jag alltid säger sÃ¥….). Mer om den senare. Vände sidor in den till framÃ¥t halv fem imorse. Härligt. Ljuvlig läsupplevelse. Har nÃ¥gra kapitel kvar dessutom. Ni vet man vill läsa klart för man vill veta upplösningen men samtidigt är den sÃ¥ bra sÃ¥ att man inte vill att den skall ta slut.
Vi sover i princip hela sommaren med öppet fönster. Ett fönster som vetter mot skogen. Oj vad jag älskar all dessa ljud man hör på natten. Fåglar av olika typer, varav jag i natt bara lyckas identifera trastar, tranor och en uggla. Häggens söta doft genomtränger dessutom allt i natten just nu och finns i varje bris och liten vindpust. Inser att jag skulle ha svårt att leva utan detta. Tänk att sitta i en stad med bara billjud, sirener och lukten av avgaser omkring sig. Skulle vara svårt att hitta ett grundlugn för mig i den miljön tror jag. Det var ju så vi hittade hit också från början. För att återvända till lugnet. Definitivt skulle jag inte klara att leva ett harmoniskt liv utan försommarljuset. Det magiska ljuset som finns natten igenom nu fram till midsommar då det snabbt försvinner och blir till sydeuropeiskt nattmörker för att tala om att det kommer en höst.