Igår vid tio. Sitter där och kodar. Det är lite tungt. Eftersom det är mycket kvar…
BOOM…
“Varför skall jag hålla på med det här för?” säger en ofta också tidigare hörd röst i huvudet. “Varför!?” Jo jag kan direkt komma upp med motargument såklart. Det är roligt. Har man startat något så avslutar man det startat. Japp, även om det tar +23 år. Osv. Men å andra sidan finns det mycket annat som är roligt. Jag har fan inget att bevisa längre. Inte ett dugg. NOLL.
Alternativet är att man kan ägna de sista åren åt bara roligheter. Saker som inte måste bli färdiga och försäljningsdugliga. Saker som man bara gör. Det finns massor av sådant. Sen musik. “JA, MAN VILL ha tid att göra mer “musik”. Skriva. Ja man vill ha mer tid till det också. Finns ju såklart inget som hindrar mig att göra musik en tisdagseftermiddag såklart. Eller hur? Jag är en fri man. FRI!
Det är såklart Sparkplugs inlemmande bland de Internationella standarderna som triggar det där tänkeriet. Det verkar så lätt. Bara man har muskler. Jobbar på stor företag. Är ett gäng. Shooooop standard. Ensam kan man inte slå det där. Man kan jobba sig blodig, trött och död. Det går inte.
Men lägga av med VSCP… Ge upp… så känns det såklart. Att ge upp är väl detsamma som att misslyckas? Eller?
Men jag tänker lite på det där under gårdagskvällen efter att ha stängt igen utvecklingsmiljön. Någon slags lätthet och frihetskänsla kommer över mig. WOW liksom. Ja och den där känslan hänger kvar under några timmars nattligt grubblande.
Nu har jag suttit sen halvåtta. Inte kodat. Funderat. Något lite mer tveksamheter har smugit sig in. En tomhet ser man framför sig som verkar vara svår att ta in. Men å andra sidan. Jag är HELT säker på att tomhet fylls. Alltid så. Tomhet är en möjlighet inte ett problem.
Så den där spirande tanken om att sluta med hårdvara har nu infekterat resten av tankesystemet och istället blivit ett gigantiskt lägg av, sluta, ge upp. OJ!
Men kanske är det rätt ändå. Njuta av de sista ljuva åren . Göra skoj saker utan press. Får man det? Kan man det?
Vet inte.
Tål att tänka på.