Det snöar. Finns liksom bara två lägen den här vintern. Ja, möjligen alla vintrar. Snöväder. Eller tjugo minus. Är man nu en vinterhatare så är inget av det där särskilt bra. Noll bra kan man säga.
Fast man kan så klart skita i att bry sig.?Klä på sig och skotta med tankarna någon annanstans. Ja och med lite godis från hand till mun kan det där fungera. Man försöker i alla fall.
Fast såg annons om boende i Spanien. Lägenhet. Återbud. 20K för två månader, januari + februari. Frestande. Flykt. Man borde väl egentligen göra som flyttfåglarna. Dra. Varje år. Inte se tillbaka.
Men vad skulle man klaga på då!? I min ålder måste man ha något att klaga på och vintern ligger hur som helt nära till hands. Förr gick det ju utmärkt att vräka ur sig spyor om kaffepriser. Men på sista tiden har man kunnat fylla på med paket som räcker flera månader för priser som är varje pensionärs dröm. Så vintergnäll återstår alltså.
Min punkare till äldste son säger att han minsann gillar Taylor Swift. Alltså finns det folk som gillar hennes låtar också i vår familj.?Kan också vara en trettiofemårsrevolt såklart när nu inte punken tog då när de färgade tuppkammarna satt där de satt. Ja jag har då inga problem med endera. Ja och fattar gör ju jag också att det finns “rätt många” som gillar Taylor Swift. Det är liksom inget fel med det. Felet är väl snarare hos mig då som inte förstår själva storheten. Den måste ju finnas där. Annars blir det ju “kejsare utan kläder” av alltsammans. Vad bristen på storhetsförståelse nu än beror på?
Julens finaste blev sexhundra som gillade en text jag skrivit. Oväntat. Men just det där träffar direkt i hjärtat. Ändå skriver jag inte ett ord eller gör en ton för att uppnå något av det där. Gillandet. Men kan ju inte säga att det är oviktigt heller för när det ges så följer energi med som liksom laddar ens sinnen. Fast falskt är det där som bensin till en kreativitetsmotorer. Sexhundra vill ha sextusen. Sextusen vill ha sextiotusen… Snacka om motor som förlorar verkningsgrad. Så det är nog bra – åtminstone i mitt fall – att det där inte händer så ofta. Att man simmar kring i sin lilla damm. Svenskalärare som skickade mig på stödlektioner har redan fått sin käftsmäll. Den enda seger jag begär egntligen.
Om man tycker att alla runt omkring sig ÄR idioter så ÄR man antagligen den värsta idioten själv. Byt ut idioter mot “dumskallar” eller vad som helst och det där fungerar lika bra då också. Sjukdomsinsikt.
Nu skall jag gå upp och leta i mig lite mat hämtade från gamla kylskåpsrester. Potatissallad och köttbullar kanske. Ja och Jansons Frestelse ikväll. Nåja, vegetariska alternativ. K*ttbullar.?Jönssons Frestelse. Eller något däråt.
JoJo