I perfekt mod för att koda. Så koda blir det idag. Denna första av många, många oxdragarmåndagar föröver. Turligt nog så gillar jag oxdragarveckor och måndagar i allmänhet så för mig kan det såklart inte bli bättre.
Var man i en annan mod skulle man ropa HURRA. Nu får man nöja sig med att tänka att det kanske vore på sin plats med ett “hurra“.
Det är konstigt egentligen med den där närheten med att vara lite blå i sinnet, melankolisk, och kreativiteten. Det är där det händer saker. Så det är där man producerar mest och helt vill vara. Andra, sådana där “merry days“, då sitter man där och bara flinar istället. Blir inget gjort. Nope, melankoli är grejen. Men aldrig över gränsen till depressionens mörker.?Det är viktigt att inte utfärda pass och visum för resa över den gränsen. Där på andra sidan finns inget att hämta.
Ute stiger temperaturen stadigt. Minus tre just nu. Hopp finnes alltså för fryslortar som jag. Fast omslagsdagarna brukar vara de kallaste av dom alla inomhus. Man får köra Hulken på fullt en extradag liksom. Har aldrig fattat varför det blir så. Kanske har det med luftrörelser att göra. Vet alltså ej!
Men för mig kodande och musik idag. With that I rest my case.