Jag brukar vinka lite till Gruvan där på andra sidan dalgången när jag under min tandborstningsmorgonrunda passerar “biblioteket“. För mig är Loos Grufvan ett monument över vad många kan åstadkomma tillsammans. För när det här startade var samarbete så självklart för hela byn. Alla ställde upp. Och jisses vilket projekt man lyckades åstadkomma och köra igång. Finns en lärdom där såklart. Tillsammans kan man göra storverk.
Epilog: Tandborstrundor utföres här för att jag inte orkar stå still och borsta gaddar. Blir synnerligen uttråkad av det. Så ser ni en gammal ocool gubbe vanka fram och tillbaks på en perrong i väntan på tåg så är anledningen densamma och han som vankar är antagligen jag. ds
4 replies on “Grufvan där på andra sidan”
Känner igen det där vankandet! Jag gör precis likadant. När jag borstar tänder och när jag pratar i telefon. Så fort telefonen blev av med sladden mellan själva luren och telefonen började vankandet. Får ofta säga i telefonen “vänta lite så skall jag gå tillbaka till datorn”. Alltså varje dag.
Ha! Skönt att det inte är bara jag. När jag skjutsar min son till tåget så brukar han be mig åka hem innan tåget kommit för att jag vankar omkring så mycket om jag är kvar och väntar. Men såklart vandrar jag också omkring också när jag pratar i telefon. Har blivit ett problem nu när röstsamtalen använder wifi och man vandrar mellan routrar. Hickar alltid till eller kopplar ner vid router bytet här så man får begränsa sig i rörligheten vid telefonsamtal. Vid tandborstning så finns dock inga sådan begränsningar.
Det är konstigt att det går så pass bra att sitta still när man programmerar…
Ja, det är konstigt att man kan sitta still och koda. Däremot sjunker jag ihop som en säck potatis vid datorn. Till slut har jag nästan hakan vid skrivbordskanten. Samma om jag går på bio. Helt omöjligt att sitta still i stolen ett par timmar. Tåg och buss, samma lika. Men när jag kör bil kan jag sitta många timmar helt still i stolen med hela ryggen mot ryggstödet. Varför gör inte de som gör bilstolar alla stolar???
Ha ha lika samma här. Men jag har en tendens att luta mig mer och mer bakåt. Finns säkert någon bokstavskombination (och medicin) för det här.