Svartvita bilder av Bodil Malmsten
Lysande om man ser till skrivkonsten. Man läser och vill kunna skriva sådär. Varje ord är rätt. Allt utom en sak. Historierna blir lite tunna. Utom de första novellerna. Där finns historierna med också. För mig är historien viktigast, det är den som bär, ungefär som beatet i en låt. Så boken faller lite på det där. Men gillar man skrivkonst. Ja då är det här WOW liksom.
Andra böcker som jag läst finns här.