Det är ett skönt programmerarregn där ute. Man kan inte hoppas på mer som avslutning på jobbandet innan semester. Perfekt helt enkelt.
Nu har jag ordnat en skål godis, en mugg kaffe och sitter här och skriver de här orden. De blir inte många, för jag behöver koda på*, men känner ändå att jag vill få ur mig lite innan kaffekoppen är tom.
Marcus från Norrtälje väntar på vindarna i Stockholm. Vindar som skall föra honom och hans familj till Baltikum. Jag blir klädsamt avundsjuk på det där. Att göra det dom gör kräver kunskap och vilja och en massa annat, inget av det har jag. Men gläds med familjen R*ås. och hoppas att dom skapar fina sommarminnen att ta med sig in i vintern när den kommer.
Åker ner till Ljusdal med lite böcker till huvudbiblioteket på förmiddagen. K som är snäll och lovar bort sig på sin semester. Men vi handlar lite blommor, lite mat och JA det där godiset som jag har i min skål här bredvid mig så helt lottlös kommer inte jag heller ur det där. Fast tid som behövs till annat ryker såklart. Men K får väl guldklocka vad det lider. Lång och trogen tjänst, ni vet. Man får dom där klockorna när man minst behöver dom.
Men semester snart alltså. Bara timmar kvar. Ser fram emot. Behöver. Så det skall nog bli bra. Nu måste jag nog stänga fönstret här för det regnar in.
Vi hörs. Kanske.