När jag ger mig ut bland folket, ja det händer faktisk ibland, blir jag ganska ofta stoppad av något gäng fnissande fjortisar som frågar
“Är du en kändis?“
och jag svarar såklart ja på den frågan. Bor man i Los så känner man alla och alla känner till vem man är. Kändis alltså.
“Men vad är du känd för då?“
frågar nästan alltid någon av fjortisarna efter att jag har bekräftat att jag de facto faktiskt är en kändis. Alla tittar nu förväntansfullt på mig så att läppglansen gnistrar i solen runt öppna rosa munnar. Ja och då brukar jag berätta att jag faktisk är en av de första människorna som landade på månen.
“COOLT!!!!”
skriker de då allesamman i kör. Fnittret tilltar och det skall tas flinande selfies och skrivas autografer. Ja och sen vandrar gängen iväg. Ivrigt pratande och fnissande med varandra och lyckliga över att ha fått möta en kändis denna vackra dag. Något att berätta för andra liksom.
Att jag ljuger lite en sådan här gång bör man väl ändå kunna förlåta en gammal ocool gubbe som mig.