När allt är så där tryggt och man vet exakt vad som händer också den här dan är dags att gå vidare. Att skaka om tillvaron lite och få lite gungfly under fötterna så att man skärper sig. Säga upp sig och göra det där man drömmer om Kanske börja den där utbildning man inte vågade ta. Starta företaget. Segla jorden runt. Ta ett jobb utomlands.
Jo visst fasiken kan det gå åt “helvete”. Det gör dessutom ofta det. Men “helvetet” är sällan sådär urjävligt som man trodde innan man hamnar där. Vi är sådana vi människor. Vi hittar liksom nya saker att glädjas åt också när det är motigt. Hur det än är så har man ju gjort något. Fast än det inte gick så bra. Dom som sitter kvar där i personalmatsalen och säger “vad var det jag sa” och inte vågar göra det du gjorde fast det gick åt helvete är ändå alltid dom största förlorarna. För dom försökte inte ens.
Sen när man varit där i “helvetet” ett tag så tröttnar man ju liksom på det också och måste ta sig vidare och då kommer man nästan alltid till någon annan spännande plats som man inte ens visste fans. Och när man kommer dit då blir man ju nöjd över att man ändå gjorde det där fast dom sa vad dom sa där i personalmatsalen. För den där resan man gjorde var ju riktigt skoj ändå och man lärde sig en massa av det där dåliga också. Så nästa gång det känns för hemvant så gör man det igen.