Categories
Betraktelser & Berättelse

Miljöbovar och aluminiumburkar

20080423-blixt

Det är 7.31 grader ute på ungefär en och en halv meter över backen. Nere på marken är det 6.2. Där lever vattnet sitt liv och kyler ner lite extra genom att gå in i olika faser. Det blir en kall natt. Men med varma dagar så är det naturligtvis inget problem. Värmesystemet kan förbli avstängt.

De hitflyttade fåglarna har snart ätit upp alla rester som vinterfåglarna lämnat efter sig på backen. Så vist är det konstruerat vårt ekosystem att inget går till spillo. Om man nu skall lära av naturen så är det inget problem med att slösa energi. Naturen gillar att slösa. Det är ju bara energi. Energi kan bara omvandlas inte förstöras. Ni minns väl energiprincipen från skolan. Så snart skjuter växterna fart i ett enormt slösande överflöd som motsvarar många, många gånger de mest energislukande länders energiförbrukning. Hela den globala mänskliga energiförbrukningen är inget mot detta. Det är ju liksom bara ta för sig. Energin finns ju där. Synd att inte använda den. Så det gröna sprudlar på. Bladen växer till sig. Blommor blommar i mängder. Det finns ingen måtta på det hela. Vräk på bara. Håll inte igen på något endaste sätt. Sen blir det höst. Då kastas det bort all det där som det krävts så mycket energi för att åstadkomma. DET BARA KASTAS BORT!!! Alla blad, alla blommor, gräs vissnar, getingar dör osv osv. Saker som kostat all denna energi att bygga.

Men vi tänker inte så mycket på det där såklart. Löven som ligger där och skräpar på backen. Alla barr och andra växtdelar som bara ligger där. Det är helt enkelt en jäkla massa skräp som dom där växterna bara slänger omkring sig. Utan minsta tanke på källsortering och avfallshantering. Dom bara slänger skiten där dom står. Helt utan ansvar verkar dom vara. Vi andra får liksom vada i all den där skiten dom lämnar efter sig.

Men så ser vi då en ölburk av aluminium ligga där i barret. Rycker till förskräckta. Att få rent aluminium ur aluminiumoxid är bland de kostsammaste energiprocesser som finns. Egentligen borde man elda med aluminiumburkar efter som de representerar så mycket lagrad energi. Vissa skulle naturligtvis på urbant vis försöka få människan att stå utanför naturen men det håller liksom inte en närmare granskning så vår ölburk är väl egentligen inte värre än ett barr eller ett löv i den meningen. Precis som träden har vi slösat en massa energi när vi gjort den. Men nu när den ligger där i barret så oxiderar den naturligtvis sakta och ger tillbaks den där energin igen. Det tar naturligtvis ett tag. Det gör det för barr och blad också. Tar ett tag. Men på en mansålder finns det säkert inte mycket kvar av ölburken. På två syns inte ett spår efter den. Dessutom har den blivit begravd i det skräp som träden lämnar efter sig under den tiden.

Frågan är nu i filosofisk mening vilka som är dom värsta miljöbovarna om det nu finns några sådana?

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.