Jag har alltid bedömt människor efter vad de gör och presterar inte efter deras vältalighet eller vad de säger att de skall göra. Tro mig, det blir inte så jäkla många kvar att beundra efter tillämpandet av den regeln. Men en hel rörelse av samarbetande människor i världen existerar faktiskt just kring denna princip. Inom Open Source/Open Hardware kan du prata om saker du tänker göra tills du glöder och luktar bränt utan att en endaste enda kommer att bry sig ett minsta lilla dugg. Om du däremot visar (nästan) fungerande prylar och kod, även prototyper, så kommer människor att visa dig respekt och ta dig på allvar. Gillar det där sättet att tänka, det är skönt och makerrörelsen är ett föredöme för annat tänk här i världen. Kanske inte så konstigt att jag tycker det såklart, eftersom jag själv är just en sådan där open source varelse och har varit det i många år vid det här laget. Men visst är det fint att folk samarbetar med varandra över gränser, tid, kulturer och allt annat man kan tänka sig och ofta gör det utan tanke på vinning för egen del utom då möjligen för att få cred. för det man gör.
Tänk om vi hade politiker som resonerade sådär. Jävlar vad det skulle röra på sig. Eller skolledare. Chefer inom privat sektor och offentlig förvaltning. Tänk om de som gör något i den världen fick kontrollen istället för alla “pratare”, det skulle bli en “maker-revolution”. Vad skulle hända inom musik eller litteratur. Den största musiken och litteraturen “skrivs” ju ändå tydligen av dem som säger att “de skall göra den”. När de får tid, finner lugnet, finner inspirationen eller när planeterna står i rätt konstellation. Vi vet så väl att “pratarna” nästan alltid menar att det är vi andra som skall göra de där grejerna åt dem medan de håvar in berömmet. Men tänk om de som verkligen gör sakerna också blev det som mottagarna plockade in…
Men vänta nu… Hmm… Vi är ju där redan. Titta på den egenutgivna musiken. De egenutgivna böckerna. De egenutgivna dataprogrammen/apparna. 3D skrivar utvecklingen. Det är en maker-revolution vi lever i. H Ä R L I G T ! ! ! Det finns alltså hopp för världen. Flytta på er alla “pratare” för här kommer vi. Er tid är liksom ute!